Syftet med denna utredning var att utreda situationen för den studerandehälsovård som hälsovårdscentralerna ordnar vid hälsovårdscentralerna. Enkäten besvarades av 145 kommuner eller samkommuner. Svarsprocenten var 83 %.

Hälsoundersökningarna för studerande gjordes bättre än tidigare. Personalsituationen inom studerandehälsovården hade blivit bättre, men det finns fortfarande stora brister. Den genomsnittliga dimensioneringen av hälsovårdare vid gymnasierna låg närmare rekommendationerna, men dimensioneringarna vid yrkesläroanstalter och framför allt yrkeshögskolor hamnade klart under rekommendationerna. Läkarresurserna var ytterst dåliga på samtliga utbildningsnivåer.

Genomförandet av studerandehälsovården varierade mellan hälsovårdscentralerna. Hälso- och sjukvårdstjänsterna inom studerandehälsovården var decentraliserade till olika verksamhetsställen och genomfördes av olika arbetstagare. Statistikföring och uppföljning var bristfälliga. I fråga om verksamheten var den största utmaningen vården av patienter med psykiska problem och patienter med missbruksproblem. De största oklarheterna vid ordnandet av tjänster gällde studerandehälsovården för personer på yrkesinriktad vuxenutbildning.

På basis av utredningens resultat föreslås det att flera fortsatta åtgärder ska vidtas. På lokal nivå gäller förslagen till åtgärder tillgång till studerandehälsovårdstjänster, resurser, ordnande av studerandehälsovården som en helhet, personalens kunnande, avgifter samt uppföljning av studerandehälsovården, kontinuerligt utvecklande och användning av information som stöder denna. Förslagen till åtgärder på nationell nivå anknyter till lagstiftning, såsom information till kommunerna, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt uppföljning och övervakning.